onsdag 31 oktober 2012

Jorden snurrar för snabbt och allt ändras med tiden

I mitt minne är du allt.
Du finns där jag bubblar av skratt och där jag går sönder av hjärtesorg. Du finns alltid, du betyder allt. Du är allt.

I mina ögon är du ingenting. Du är inte orsaken till mitt bubblande skratt, du var orsaken till min hjärtesorg. För mig finns du inte längre, du betyder ingenting. Du är ingenting.

söndag 21 oktober 2012

(en, ett) blick[en], leende[t] från dig ; subst. som ett sockerrus ; lycka, (adj. lycklig) ; blodet färdas dubbelt så snabbt genom mina ådror ; kortslutning, adj. stamma[ar, ade] ; rosenfärg på mina kinder/läppar




måndag 8 oktober 2012

Snälla se mig.

Leendet som jag lägger på mina läppar känns som tusen knivhugg
och mitt egna framtvingade skratt känns som ett slag i magen.
Försöker dölja allt,
dölja mig själv
för alla
för mig själv.
Men det är svårt att dölja
att jag får svårt att andas
när jag är ensam och
blodsmaken
när jag biter mig själv i läppen
för att hindra tårarna,
att jag faller i bitar.
Det är svårt att dölja för mig själv.

Jag river
fräser,
'lämna mig ifred'.
Men jag vill inte
bli lämnad ensam.
Vill att någon ska se igenom
muren,
försvaret,
se mig.
Snälla.